Trafikmiljöer

Människans behov av att resa och röra på sig syns och hörs i kulturmiljön. De tidigaste resorna gjordes för att idka handel eller för att hitta och erövra nya levnadsmiljöer. Senare rörde sig förutom jägare och handelsmän även soldater, kyrkomän och posten på vägarna.

Telataipale kanal i Sulkava.
Telataipale kanal i Sulkava. © Bild: Soile Tirilä, Museiverket.

De tidigaste vägarna var små stigar som inte efterlämnade några spår i landskapet. När trafiken ökade började man bygga vägar och korsa vattendrag med hjälp av broar och spänger. Vår äldsta bevarade betydande väg är Tavastländska Oxvägen som förenar slotten i Åbo och Tavastehus. Det finns spår som tyder på att vägen har använts redan på 800-talet. Också Stora Strandvägen som förenade Åbo och Viborg var en viktig nationell led. Några äldre vägar har bevarats som museivägar, vissa som lokala vägar och många har blivit under vid breddningar.

Vattenrutterna har varit viktiga trafikleder i ett land av tusen sjöar och älvar som ligger vid Östersjön. På vintern fungerade isvägar bättre än landsvägar i dåligt skick. Vattentrafiken effektiviserades då man förenade vattendrag genom kanaler – särskilt för skogsindustrins behov – i skiftet mellan 1800- och 1900-talet. Kummel, fyrar, lotsplatser och hamnar berättar om styrningen av vattentrafiken, lyftkranar och torn av containrar berättar om frakttrafiken.

Byggandet av järnvägen från 1860-talet skapade nya tätorter. Järnvägen och stationerna samt deras parker och byggnader är ett kulturarv som täcker hela landet och som under den senaste tiden också har tagits i nytt bruk. Under 1900-talet har luftfarten och flygtrafiken samt dess start- och landningsbanor och hallar blivit viktiga, och på 2000-talet har också datatrafiken lämnat sina egna spår i landskapet.

Bilismens framfart från 1960-talet har förändrat landskapet radikalt och det byggs ständigt nya vägar. De servicestationer och caféer som finns längs vägarna har fått sällskap av stora trafikaffärer med ljusreklam och köpcenter med parkeringsplatser. Buss- och järnvägsstationerna ersätts med stora resecenter. De framtida trafikbehoven kan vara ännu mer pluralistiska.

RSS

Artiklar om ämnet

Vardagslandskap genom tågfönstret 02-07-2020 11.29
Genom tågets, bilens eller bussens fönster öppnar sig vardagliga landskap i all sin mångfald bara vi kommer ihåg att iaktta dem. Tuija Mikkonen fotograferade sin resa från Vasa till Helsingfors genom tågfönstret. Bekanta dig med hennes fotoreportage och öppna själv ögonen under din nästa resa och fundera på vad du ser. Varför är utsikten just som den är?
Den estetiska upplevelsen av järnvägen och förändringar i dess förutsättningar 22-10-2014 13.47
Mikko Itälahti
En hurudan upplevelse var tågresan i början av 1900-talet och hur är den idag? Och på vilket sätt har järnvägens omgivning förändrats? Finlands järnvägar är en betydande del av kulturmiljön och en källa till inspirerande reseupplevelser.
Malms flygplats igår och idag 21-11-2008 15.55
Minna Pesu
Malms flygfält var huvudstadsregionens första markflygplats för civil luftfart och en stilren representant för 1930-talets funkis. Flygstationen var sin tids byggnadstekniska mästerverk med armerad betong och höga stationshallar.
Läs mer
Publicerad 03-03-2016 kl. 14.01, uppdaterad 05-04-2016 kl. 13.11