Underhåll förlänger livet

Minna Lukander

Rätt betonat och förnuftigt underhåll förlänger byggnadens ålder och bevarar dess värde och egenskaper.

Puutalo
© Bild: Hanna Tiira.

En välskött byggnad kan vara så gott som evig och når inte slutet av sin livscykel så som människan. De olika byggnadsdelarna har nog också sina livscykler, som alla kan förlängas med gott underhåll. Det lönar sig att reparera små skador innan de blir stora.

Likgiltighet i fråga om underhållet eller fel utförda reparationer kan snabbt leda till omfattande skador i konstruktionen.

Byggnadsunderhåll innebär underhåll och reparationer

Underhåll och reparationer lyckas bäst om huset är bekant. I gott underhåll ingår att man utreder byggnadens skick och vilka underhålls- och reparationsåtgärder den behöver.

I interiören i en byggnad från 1940-talet är till och med de ursprungliga elinstallationerna fängslande.
I interiören i en byggnad från 1940-talet är till och med de ursprungliga elinstallationerna fängslande. © Bild: Minna Lukander.

Byggnadsunderhåll är regelbunden verksamhet med hjälp av vilken byggnaden och dess förhållanden hålls i skick. Underhållet omfattar underhåll av tekniska system, underhåll och rengöring av byggnadsdelar, reparationer av skadade delar, städning och skötsel av utomhusområden.

Det har utvecklats olika metoder för besiktning av fastighetens skick och bedömning av vilka reparationer som behöver utföras i fastigheten. Dessa metoder kan användas som hjälp när man utreder reparationsbehov och upprättar reparationsplaner. De nödvändiga åtgärderna ska ordnas i prioritetsordning utifrån besiktningarna av fastighetens skick. Beträffande vissa skador räcker det med uppföljning. Genom uppföljningen får man reda på om skadan fortskrider eller om den har uppstått på en gång och är oföränderlig. En spricka i stenfoten kan samtidigt förklara orsaken till skadan. När orsaken är känd åtgärdas problemet, såvitt möjligt, och den skadade byggnadsdelen repareras.

Det lönar sig att klassificera reparationsbehoven

Det lönar sig att indela de upptäckta reparationsbehoven i tre klasser: 1) nödvändiga med tanke på konstruktionernas funktion, säkerhet och hälsoaspekter, 2) funktionella behov, dvs. anpassning av byggnadens egenskaper eller lokaler till att motsvara användarens behov, 3) estetiska reparationer såsom slitna ytor eller omoderna tapeter.

De nödvändiga reparationerna måste utföras men man borde bekanta sig men ett nyss anskaffat gammalt hus och dess historia noggrant och steg för steg. Ett bra sätt skulle vara att först bo i den gamla byggnaden till exempel i ett år och följa upp och tänka på vilka reparationsåtgärder som behövs och hur de ska utföras.

Också byggnader slits och åldras

Mycket ofta innebär reparationer idag närmast förändringar. Byggnaden fyller inte invånarens behov som sådan, till exempel vad gäller rumsindelningen och särskilt inredningslösningarna. Med tanke på funktionella ändringsbehov lönar det sig att överväga om man själv kunde lära sig att leva på byggnadens villkor och inte alltid ändra på byggnaden. I samband med hastiga ombyggnader kan man lätt förstöra sådant som egentligen hade varit vackert och ursprungligt och kunde ha reparerats utan större förändringar. Man ska komma ihåg att slitage inte nödvändigtvis är en skada som behöver repareras utan ibland bara vacker patina.

Också byggnader slits och föråldras och till slut står man alltid inför en situation där man är tvungen att börja reparera. Risken vid reparationer av slitage är att man i stället för traditionella och kända lösningar använder en ny och förbättrad metod i hopp om att på det sättet kunna förlänga livslängden. Det finns oftast ingen längre erfarenhet av nya och s.k. underhållsfria material. Vissa material som en gång såldes som underhållsfria har visat sig vara så gott som omöjliga att reparera när de har skadats. I värsta fall har de nya materialen dessutom snarare orsakat skada i konstruktionerna än förlängt livslängden. Därför rekommenderas det att man vid alla reparationer skulle använda samma material och metoder som tidigare har använts i den delen av byggnaden som ska repareras. På så sätt kan man undvika risker. Nyheter hör ihop med nybyggen, och en nyhet som är modern idag är gammaldags i morgon.

Inga reparationer är heller slutgiltiga, utan en del av ett kontinuum. Därför borde också reparationer kunna repareras. Sådana lösningar som är omöjliga att ta bort i ett senare skede ska anses som tvivelaktiga.

Det lönar sig inte att reparera något som ännu är i skick eller förnya något som fortfarande kan repareras. Ett annat riktigt bra sätt att reparera är punktreparationer, för ju mer man tar bort ursprungligt material desto mer förlorar man i det historiska värdet. Nytt kan se gammalt ut, men kan inte vara gammalt.

Huset behöver en bruks- och underhållsanvisning

Seinän maalaus
© Bild: Minna Lukander.

Att köpa ett eget hus är för de flesta av oss den största affären i livet. Trots det har bara få småhusägare en bruks- och underhållsanvisning för sitt hus. Av anvisningen framgår utöver den grundläggande informationen om fastigheten också bruksanvisningar, underhålls- och reparationsplaner och när de redan utförda reparationerna har gjorts. Det är också vanligt att småhusägare har en uppdaterad servicehandbok för sin bil men inte har dokumenterat de underhållsåtgärder som har utförts på huset.

Enligt markanvändnings- och bygglagen som trädde i kraft 2000 förutsätts det att det finns en bruks- och underhållsanvisning för alla nybyggen och tillståndsbelagda reparationer. Normalt talar man om en servicehandbok i stället för en bruks- och underhållsanvisning.

Det rekommenderas att en bruks- och underhållsanvisning också utarbetas i efterhand för befintliga byggnader.

Hurdan är en bra bruks- och underhållsanvisning för ett egnahemshus?

Det finns servicehandboksmallar för egnahemshus på marknaden.

Det är viktigt att man i bruks- och underhållsanvisningen för ett egnahemshus utöver den grundläggande informationen om fastigheten också har antecknat uppgifter om konstruktionerna som har använts, hustekniska system och specialsystem. I servicehandboken bifogas också varufakta om de använda materialen, i synnerhet om de material som inverkar på hur bra konstruktionerna håller och fungerar (till exempel vattenisoleringsprodukter och målarfärger).

I servicehandboken beskrivs tydligt hur uppvärmnings- och ventilationssystemen används och de underhållsåtgärder som har planerats eller utförts på dem. Dessutom är det viktigt att man i servicehandboken anger de bruks- och underhållsanvisningar som gör byggnaden hälsosam och säker. Eftersom behovet av kontroller, reparationer och underhåll ökar i och med att huset åldras är en underhållskalender och underhållsplan väsentliga delar av servicehandboken. Det rekommenderas därför att man utarbetar en långsiktig underhållsplan för byggnaden. Som hjälp vid utarbetandet av planen har man en bedömning eller en närmare besiktning av byggnadens skick som görs av en expert inom branschen.

I servicehandboken för ett egnahemshus finns också anvisningar om hur man ska gå tillväga i avvikande situationer såsom vid vattenskada eller brand. Dessutom ska man säkerställa att alla invånare är medvetna om dessa tillvägagångssätt.

I framtiden är det naturligt att ett energibevis bifogas byggnadens bruks- och underhållsanvisning.

Publicerad 18.11.2010 kl. 15.30, uppdaterad 1.2.2016 kl. 13.07