rakennusperinto.fi

Päijänne-Tavastland

Landskapen i Päijänne-Tavastland (Östra Tavastland) växlar från bördiga lermarker vid ådalarna i söder till Stängselåsens (Salpausselkä) randbildning och längsgående åsar i områdets mellersta del. Den östra delen består av mindre sjöar och Päijänne storslagna bergsområden. En del av de stora tavastländska gruppbyarna har bevarats trots storskiftet och senare markskiften. Vidsträckta, öppna odlingslandskap har uppstått p.g.a. herrgårdar och storgods. I landskapets kargare östra och norra delar finns kvarlämningar av svedjebruk och mindre gårdar, vilka ligger utspridda.

S:t Maria kyrka i Hollola är den tredje största medeltida kyrkan i vårt land. Många kyrkbyar har kvar strukturen från 1900-talets början med butiker, banker, kommunstuga, skolor och föreningshus. Det efterkrigstida nybyggandet och de nya vägarna har radikalt förändrat miljön. Tiotusentals karelare evakuerades till landskapet.

Typiska produktionsanläggningar var kvarnar, bryggerier och mejeriverksamhet samt tegelbruk och sågverk. Sågarna varierade från husbehovssågar från slutet av 1600-talet till stora ångsågar grundade i slutet av 1800-talet. Vid järnvägen uppstod möbel- och snickerifabriker samt sprit- och läskedrycksfabriker. Även bosättningen koncentrerades vid järnvägen. Jämte insjöfarten förde järnvägen med sig stora mängder sommargäster till insjöområdet. I vissa kommuner fanns redan på 1930-talet ett hundratal villor.

Förvaltningen av Kymmenegårds län förlades till Heinola på stranden av Jyränkö ström år 1776. Den äldsta av Heinolas många parker är Perspektivet eller Esplanaden, numera Maaherranpuisto (Landshövdingsparken), som redan fanns i den första rutstadsplanen från residenstiden. Heinola var även känt som seminarie- och badort. Lahtis, hoppbackarnas och radiomasternas stad, som grundades 1905 är känt som en stad som under hela sin existens har utvecklats i mycket snabb takt.  De goda förbindelserna har ända sedan 1860-talet lockat till sig speciellt träförädlingsindustri. Vääksy kanal, som förbinder sjöarna Päijänne och Vesijärvi, främjade flottningen av trävaror. Återuppbyggnadstiden förde med sig förutom karelska invandrare även butiker, industrier och läroinrättningar från de avträdda områdena och runt staden byggdes många småhusområden. I området kring Stängselåsen (Salpausselkä) i Lahtis, Nastola och Hollola har från och med 1960-talet uppstått ett band av industri- och höghusområden.

Länkar

Lahti stadsmuseum. (på finska)
http://www.lahti.fi/www/cms.nsf/pages/B00A44204BCB388DC2256F3F004A875B?OpenDocum...
[Lahti.fi]

Tavastlands ELY-centralen.
http://www.ely-keskus.fi/swe/Ely_centralerna/Tavastland/Sidor/default.aspx

Den nationella stadsparken i Tavastehus.
http://centuri.htk.fi/kkp/index_swe.php?layout=1&content=99
[Tavastehus stad]

Landskapsplanernas bakgrundsmaterial från 2005 i form av utredning över bebyggd miljö i Päijänne-Tavastland, kartpresentation (kräver Java-stödd bläddrare, finska.).
http://www.paijat-hame.fi/fi/tehtavat/aluesuunnittelu/mary
[Päijät-Hämeen liitto]

Olika skeden i Tavastlands bebyggda kulturmiljö. (finska).
http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=9096&lan=fi
[Tavastlands miljöcentral]