Första sidan » Finländsk byggnadskultur » Landskapen » Nyland
Nyland
Miljön i Nyland har förändrats och förändras fortfarande snabbare än i det övriga landet. Tätorterna och vägnätet upptar mera av arealen än annorstädes och det intensiva byggandet fortsätter. I huvudstadsregionen finns industri, affärer och service, trafik och bosättning om varandra. Där finns också en koncentration av byggnader för förvaltning, forskning och kultur. Urbaniseringen är särskilt stark i huvudstadsregionens randkommuner längs järnvägen och inom pendelavstånd till Helsingfors.
Byggnadskulturen vid Finska vikens kust, i skärgården och vid ådalarna sträcker sig till medeltiden. Vidsträckta odlingslandskap, byar och herrgårdar berättar om den långa och rika jordbrukskulturen. Fiskehemman vid Finska vikens kust fick från och med 1800-talet sällskap av stora sommarvillor och senare sommarstugor och fritidshamnar. Till fritiden hör även bad- och villakulturen i Hangö. Den bäst kända konstnärskolonin uppstod vid Tusby träsk.
Om medeltiden berättar nio stenkyrkor, den Stora strandvägen som går mellan Åbo och Viborg samt Raseborgs slott. Finlands första järnbruk grundades på 1500-talet; totalt inrättades 14 bruk under 1600–1800-talen. Bruksherrgårdar från 1700-talet och produktionsbyggnader och arbetarbostäder från 1800-talet har bevarats i Svartå och Fagervik. Den moderna fabriksindustrin baserade sig ofta på de gamla bruken. Till de nya industrimiljöerna hör bl.a. Virkby i Lojo och Rajamäki i Nurmijärvi. Hangö, som grundades som hamnstad på 1870-talet och var en pionjär inom vintersjöfarten, var även känt för sin livsmedelsindustri.
Kustlandskapet präglas även av sjöfart, fyrar, sjömärken, lotsstationer och krigshistoriska platser. Förutom världsarvet Sveaborg finns fästningar från svenska tiden i Hangö och Lovisa. På 1910-talet byggde ryssarna en ring av land- och sjöfästen runt Helsingfors.
Ekenäs och Helsingfors, vilka grundats på 1500-talet, är landskapets äldsta städer. Ekenäs har på ett ypperligt sätt bevarat sin trästadskaraktär även då det gäller områden från återuppbyggnadstiden. Helsingfors utvecklades på 1700-talet tack vare Sveaborg och från och med 1812 som huvudstad för storfurstendömet Finland. Särskilt betydelsefulla är stadsplanen från 1800-talet och de av C.L. Engel ritade offentliga byggnaderna kring Senatstorget. Industrialiseringen, järnvägarna och hamnarna bildade från och med slutet av 1800-talet det Helsingfors som vi har i dag; vårt lands mest urbana byggda miljö. Under 1900-talets första årtionden bestod stenstaden förutom av centrum av Tölö, Berghäll och Vallgård. Förorterna började byggas från och med 1940-talet. Under de senaste årtionden har staden byggts tätare och bostäder finns nu på gamla industri- och trafikområden.Länkar
Ekenäs museum.
http://www.ekenas.fi/museum/museum.htm
Nylands förbund.
http://www.uudenmaanliitto.fi/?l=sv
Helsingfors stadsmuseum.
http://www.hel2.fi/kaumuseo/
Nylands ELY-centralen.
http://www.ely-keskus.fi/swe/Ely_centralerna/Nyland/Sidor/default.aspx
Ainola.
http://www.sibelius.fi/suomi/ainola/index.html
[Finska Klubben i Helsingfors]
Arkitektonisk promenad i Helsingfors. (på finska).
http://www.avoin.helsinki.fi/oppimateriaalit/taidehistoria/virtuaali/
[Helsingfors universitet, Öppna universitet]
Byggnader i Helsingfors från självständighetstiden. (på finska).
http://www.hel2.fi/kaumuseo/kavely/itsen/kavely.html
[Helsinfors stad]
Fiskars bruk.
http://www.fiskarsvillage.fi/sv/
[Fiskarsvillage.fi]
Fotografier från kvarteren i Helsingfors stadskärna. (på finska).
http://www.korttelit.fi/
[Lari Mattila]
Hagalund 50 – arkitektur, konst och berättelser.
http://www.weegee.espoo.fi/tapiola50/frontpage_sw.asp?n=true
[Esbo stads kulturcentral, WeeGee-projektet]
Helsingfors land- och sjöfästning. (på finska).
http://www.novision.fi/viapori/index.htm
[John Lagerstedt, Markku Saari]
Helsingfors’ glöd. (finska). På strövtåg i den historiska huvudstaden 1808–1945.
http://www.historia.edu.hel.fi/
[Helsingfors stad]
Historisk rundtur i Helsingfors centrum.. Universitetets huvudbyggnad, universitetsbiblioteket, Statsrådsborgen och Gamla kyrkan.
http://www.virtualhelsinki.net/helsinkipanoraama/historia/index.html
[Helsingfors stad, Helsingfors universitet]
Hvitträsk.
http://www.nba.fi/fi/hvittrask
[Museiverket]
Lastbärarna. berättar om Helsingfors hamnar och stuveriarbetet. (på finska)
http://www.hel2.fi/kaumuseo/satama/taakankantajat.html
[Helsinfors stadsmuseum]
Nylanderi.fi.. En virtuell resa i huvudstadsregionens historia, där man presenterar arkitektur, offentliga byggnader och historiska kartor.
http://www.nylanderi.fi/
[Esbo stads kulturcentral, WeeGee-projektet]
Om trafiken i Helsingfors sedan början av 1800-talet. (på finska).
http://www.hel2.fi/kaumuseo/ratikkasivut/index.htm
[Helsinfors stadsmuseum]
Panoramabilder av Helsingfors 1865 och 2003. (på finska).
http://www2.helsinginsanomat.fi/extrat/kaupunki/panorama/Hki_panorama_intro.html
[Helsingin sanomat]
Promenadrutt som följer trähusen på Helsingforsudden. (på finska).
http://www.hel.fi/kaumuseo/kavely/puutalot/puukavel.html
[Helsinfors stad]
Rönnbacka.
http://www.hel2.fi/lahioprojekti/pihlajamaki/index.html
[Helsingfors stad – Förortsprojektet]
Sveaborg.
http://www.suomenlinna.fi/index.php?menuid=3&lang=fin
[Sveaborgs förvaltningsnämnd]
Trädgårdsstaden Hagalund.
http://www.mfa.fi/tapiola
[Finlands Arkitekturmuseum]
Vem grävde vallgravarna?. Fästningsverken från första världskriget i Esbo. (på finska)
http://weegee.espoo.fi/museot/verkko/valli/valli.htm
[Esbo stadsmuseum]
Äventyr på Sveaborg. (på finska).
http://www.edu.fi/oppimateriaalit/suomenlinna/
[Utbildningsstyrelsen]
