Första sidan » Finländsk byggnadskultur » Landskapen » Norra Österbotten
Norra Österbotten
Kulturmiljöer i Norra Österbotten kan grovt delas in i två delområden. Trakterna kring finska landryggen och Kuusamo består av back- och bergbosättning, medan kusten samt landskapen kring älvarna utgör det traditionella nordösterbottniska området, där de s.k. kvadratiska gårdstunen dominerar. Den fasta bosättningen under historisk tid uppkom längs kusten och vid älvarnas mynningar, varifrån den sedan spred sig till kusten och insjöarna samt uppåt längs älvarna. Havet, sjöarna och vattendragen var viktiga både som farleder och som näringskälla – fisket var områdets huvudnäring ända in på 1700-talet. De stora älvarna styrde var den senare bosättningen fick sitt fotfäste.
De bördiga älvdalarna röjdes till åkrar och bosättningen samlades vid dem. Åsarna mellan dalarna är fortfarande nästan obebyggda. Den savolaxiska nybebyggelsen spred sig uppåt älvarna och från och med 1500-talet byggdes gårdar också på höjderna. Bosättning på höjderna finns bl.a. längs Pyhäjärvis östra strand och i dess omgivning. I Kuusamo och i Koillismaa byggdes gårdarna likväl vid sjöarna.
Uleåborg som grundades 1605 och Brahestad som fick sina stadsrättigheter 1649 representerar den gamla stadskulturen i landskapet. De stora stadsbränderna i Uleåborg 1652, 1822, 1882 och i Brahestad 1811 påverkade städernas utveckling. Ännu långt senare, i kriget i Lappland 1944–1945 förstördes bl.a. Kuusamo kyrkby.
Det gamla byggnadsbeståndet i Uleåborgs centrum är från tiden efter branden 1882. Före branden var Uleåborg byggt med låga trähus; nu byggde man representativa stenhus såsom Siemssens hus, gamla stadshuset, länsstyrelsen och societetshuset. Byggivern på 1950- och 60-talen lämnade kvar endast lite av den traditionella gatubilden i Uleåborg. Man lyckades bevara bara en del av byggnaderna vid Rantakatu (Strandgatan). Staden präglas även av typhus från återuppbyggnadstiden. I den snabbt expanderande staden representeras den moderna arkitekturen av teatern och biblioteket från 1960-talet samt universitetsområdet, som man började bygga på 1970-talet och arbetet har fortsatt in på 2000-talet.
Brahestads välbevarade trästad är byggd utgående från stadsplanen från 1811. Stadens centrala torg, Pekkatorget med slutna hörn är ett utmärkt exempel på nyklassicismens torgkomposition. Den förr så livliga handeln har däremot lämnat torget och bakom trähusen vid gatorna har man byggt rad- och flervåningshus.Länkar
Gamla Brahestad. (på finska).
http://www.kirjastovirma.net/raahe/vanharaahe/
[Virma-projekt]
Norra Österbottens ELY-centralen.
http://www.ely-keskus.fi/swe/Ely_centralerna/Norraosterbotten/Sidor/default.aspx
Norra Österbottens museum. (på finska)
http://www.oulu.ouka.fi/ppm/
Ett annat perspektiv på Uleåborgs byggnadshistoria under 1800-talet. Utveckling av material och konstruktioner ur brandförsäkringssynpunkt. (finska).
http://user.personal.fi/kulttuuri/pasi_kovalainen/suomenicomos.htm
[Pasi Kovalainen]
Gamla Brahestad. (på finska).
http://www.kirjastovirma.net/raahe/vanharaahe/
[Virma-projekt]
Tidsresan Uleåborg. Fakta om Uleåborgs historia. (på finska).
http://www.ouka.fi/aikamatkaoulu/alku.asp
[Uleåborgs stad]
Ynninkulmas historia. (finska).
http://user.personal.fi/kulttuuri/pasi_kovalainen/yk16561822.htm
[Pasi Kovalainen]
