rakennusperinto.fi : Lappland

Första sidan » Finländsk byggnadskultur » Landskapen » Lappland

Lappland

Landskapen i Lappland varierar från skogsbeklädda höjder till breda älvdalar och obebyggda fjäll. Den samiska ursprungsbefolkningens område omfattar dagens Enontekis, Enare och Utsjoki kommuner samt norra delen av Sodankylä. Jordbruket, jakten och renskötseln har utgjort grunden för den samiska kulturmiljön. Skötseln av fritt betande renar ger upphov till en miljö med renskiljningsstängsel och bosättningsområden med glest liggande byggnader. Samernas förhållningssätt till omgivningen präglas av att platser och naturen länkats till den egna kulturen och historian.

Den tidigaste fasta bosättningen som grundade sig på boskapsskötsel sökte sig till Bottenvikens kust och till de bördiga älvdalarna. Jakt och fiske var viktiga näringstillskott och småningom slog man sig ner vid sjöarna i utmarken. Den gamla handelsrutten som gick mot Ishavet används numera av turister. De äldsta byggnaderna som har bevarats är prästgårdar och kyrkor, av vilka de äldsta är från 1600-talet, som t.ex. Sodankylä gamla kyrka.

Lapplands naturrikedomar, malm, trä och vattenkraft har utnyttjats sedan länge. Guldvaskningen som kom igång på allvar i slutet av 1800-talet utövas fortfarande i trakterna kring Lemmenjoki och Ivalojoki. De första vattensågarna byggdes på 1700-talet och den omfattande skogshuggningen med tusentals timmerhuggare vid stora hyggen, flottning och ångsågar började i slutet av 1800-talet. Kemi blev ett betydelsefullt centrum för sågindustrin.

Från och med 1840-talet lät staten bygga bl.a. en kyrka, prästgård och skola i Utsjoki, Finlands nordligaste kommun, dit det inte ens gick en väg. Torneå och Kemi var viktiga handelsplatser redan på medeltiden. Rovaniemi vid Ounasjoki älv växte från en by till en betydelsefull marknadsplats, som före andra världskriget fick många offentliga och affärsbyggnader.

Under andra världskriget förstördes byar, städer, kyrkor och broar i Lappland. Återuppbyggandet var omfattande. Allt som allt byggdes över 20 000 byggnader. Typhus i en och en halv våning byggdes vid sidan om de traditionella allmogehusen och runt tätorterna. Därtill byggdes stora vattenkraftverk, vägar och broar. I Rovaniemi följde man vid återuppbyggandet Alvar Aaltos general- och stadsplan i form av ett renhorn från 1945. Han ritade även stadshuset och kulturbyggnader som bildar en stilig helhet. Numera byggs i Lappland mest i turistcentra, som uppkommit i anknytning till slalombackarna.