Byggnadsarv.fi logorakennusperinto.fi

Den nya tiden – i dag

  • 1972 energikrisen infaller
  • i början av 1990-talet inträffar den ekonomiska recessionen
  • 1995 Finland blir medlem i Europeiska unionen
  • 1999 markanvändnings- och bygglagen antas 

Befolkningen flyttar fortfarande till städerna och tillväxtcentra. Boendet återvänder till stadskärnorna, till områden som blivit fria från industri och hamnar. Glesa egnahemshusområden fylls ut. Affärslivets glasfasader och enorma köpcentra i olika delar av landet skvallrar om välfärd. Även för kulturen, skolorna, sporten, idrotten och kongresserna byggs allt större lokaler. Levnadsstandarden stiger.

Samtidigt blir ombyggande och renovering allt vanligare. Förstäderna som tjänat en generation renoveras. Numera uppskattar man gamla byggnader och deras historia. Den nya arkitekturen uppfattas också som en del av byggnadsarvet.

Trots att planering enligt lagen ska basera sig på den existerande miljön och byggandets normer främjar återanvändning och hållbarhet, är det ändå viktigt att vi alla aktivt deltar i att värna om byggnadsarvet, både som fastighetsägare och som medlemmar i olika boendeföreningar. Byggnadsarvet ställs i annat ljus också genom att både staten och andra stora företag har övergått från rollen som fastighetsägare till fastighetsbrukare.

Numera kan man inte utgående från en ny byggnad dra slutsatser om var i världen man befinner sig eftersom arkitekturens formspråk är gemensamt och gränsöverskridande.

125585_2_S.jpg
Glasfasader hör ihop med byggnation på 2000-talet. Sanomatalo och Kiasma i Helsingfors. Soile Tirilä, MV/RHO.

Mansikkala_Imatra_Annamaija_issanen_S.jpg
Mansikkala i Imatra, Anna-Maija Issakainen, YM.

125606_1_S.jpg
Kompletteringsbyggande i Armonkallio i Tammerfors. Minna Perähuhta, YM.