Första sidan » Bevarande och vård » Artiklar » Frågor och svar om byggnadsskyddslagen
Frågor och svar om byggnadsskyddslagen
Satu-Kaarina Virtala, miljöministeriet
Den regionala miljöcentralen fattar beslut om att skydda en byggnad. I beslutet ingår Museiverkets skyddsbestämmelser. Byggnadsskydd förväxlas ofta med skydd genom planläggning i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Genom en anteckning i planen om områdets användning kan objektets användning begränsas. I separata skyddsanteckningar och -bestämmelser kan villkor fastställas för byggnadens yttre och offentliga inomhuslokaler.
Vad betyder ett skydd i praktiken?
Ett skydd med stöd av byggnadsskyddslagen förändrar inte någonting i egentlig mening om byggnaden används och sköts på rätt sätt med beaktande av byggnadens särdrag. Det kan begränsa användningen av byggnaden för sådana ändamål som förutsätter moderna tekniska lösningar. Det förutsätter också att ändringar övervägs noggrannare än vanligt och anpassas till byggnaden. Skyddsbestämmelserna i skyddsbeslutet anger vilka särdrag och delar av byggnaden som skyddet berör. Museiverket kan bevilja små avvikelser från skyddsbestämmelserna.
Får skyddsobjektets ägare ersättning för skyddet?
Vanligtvis får ägaren ingen penningersättning för skyddet. Ägaren har dock rätt att få ersättning för förfång eller skada som inte är av ringa betydelse. Detta förutsätter att ägaren på grund av skyddsbestämmelserna inte kan använda byggnaden på normalt sätt eller på ett sätt som ger skälig nytta.
Med stöd av den nuvarande lagen har ersättningar av det här slaget betalats två gånger. Ingen ersättning betalas för förlust av maximal nytta, utan endast för sådant förfång och sådan skada som skyddsbestämmelserna bedöms orsaka.
Vad får man göra på ett skyddat objekt? Vem säger hur en skyddad byggnad får repareras och vilka åtgärder man får vidta?
En byggnad får och ska användas och underhållas. Iståndsättnings- och renoveringsåtgärderna ska vara sådana att byggnadens särdrag och egenart inte tar skada. Eftersom Museiverket övervakar byggnadsskyddet är det skäl att be Museiverket eller landskapsmuseet om råd gällande lämplig iståndsättning. När man väljer projektörer och reparatörer är det bra att ta redan på hur mycket erfarenhet de har av motsvarande arbeten. Kommunens byggnadstillsyn innehar en egen roll i tillsynen av renoveringsarbeten.
Vem är skyldig att hålla en skyddad byggnad i skick; får man bidrag eller ersättning?
Precis som för andra byggnader är ägaren skyldig att hålla byggnaden i det skick som markanvändnings- och bygglagen förutsätter, med andra ord så att byggnaden uppfyller kraven på säkerhet och hälsosamhet. Skyddsbestämmelserna för en byggnad kan förutsätta även andra iståndsättningsåtgärder. Inga bidrag beviljas för s.k. årsreparationer, men för andra iståndsättningsarbeten kan man ansöka om restaureringsbidrag hos Museiverket. De disponibla anslagen beror på statens årsbudget.
Kan sättet att använda en byggnad begränsas?
Hur en byggnad används kan inte bestämmas genom skyddsbestämmelser enligt byggnadsskyddslagen. Däremot kan man utfärda bestämmelser som kan begränsa vissa användningsändamål; användningen får inte äventyra de egenskaper som bör skyddas. Vanligtvis begränsar bestämmelserna ändringar i rumsindelningen, och utesluter sådan användning som kräver mycket VVS- och elteknik. En Byggnad kan vara skyddad både utgående från byggnadsskyddslagen och plan. Oftast beror begränsningar i användningen på plane?bestämmelser.
Hur ska man skydda en rivningshotad byggnad på landsbygden där det inte finns annat än en regionplan eller en landskapsplan?
Enbart ett rivningshot är inte en tillräcklig orsak att skydda en byggnad med stöd av byggnadsskyddslagen. Ofta har kommunen redan låtit göra en inventering av byggnadsbeståndet eller utarbetat ett vårdprogram för kulturmiljön, där det ingår uppgifter om byggnadernas lokala eller regionala betydelse. Som kriterium för att skydda en byggnad gäller alltid kriterierna i byggnadsskyddslagen, dvs. att byggnaden ska vara av kulturhistorisk betydelse med hänsyn till byggnadshistoria, byggnadskonst, byggnadsteknik, särskilda miljövärden, byggnadsanvändningen eller med den förknippade händelser eller byggnadens egenart eller typiska karaktär. En expert bedömer om kriteriet uppfylls.
Innan en byggnad rivs behövs det ett rivningstillstånd, som söks hos kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Myndigheten ska bedöma om den aktuella byggnaden är ett objekt enligt 118 § i markanvändnings- och bygglagen, enligt vilken man ska se till att historiskt eller arkitektoniskt värdefulla byggnader eller stadsbilden inte förstörs.
Vad kan skyddas?
Ett skyddsobjekt kan vara en byggnad, en del av en byggnad eller en byggnadsgrupp. I en byggnadsgrupp ingår ofta även en park eller trädgård, kanske även broar, brunnar eller jordkällare. När objektet är en byggnadsgrupp bifogas till skyddsbeslutet även en karta , där det skyddade området har angivits. Nybyggen och kompletterande byggen på området behandlas från fall till fall.
Den evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkans kyrkobyggnader kan inte skyddas med stöd av byggnadsskyddslagen; för dem gäller en separat lagstiftning. Även fornlämningar står utanför byggnadsskyddslagen, och för dem gäller lagen om fornminnen.
Får en byggnad ändras efter skyddsbeslutet?
En byggnads egenart och särdrag, som skyddet gäller och som framgår av skyddsbeslutet, får inte ändras. Genom en sakkunnig planering kan man göra sådana ändringar som är nödvändiga för att byggnaden ska kunna användas på stipulerat sätt. Ändringarna ska diskuteras med museimyndigheterna.
Vem får föreslå att en byggnad ska skyddas?
En framställning om att en byggnad ska förklaras skyddad får göras av byggnadens ägare, en statlig myndighet, ett landskapsförbund? eller den kommun inom vilken byggnaden är belägen samt av en registrerad förening på den ort där byggnaden är belägen. Den registrerade föreningens hemort kan utgöra en annan kommun, men byggnaden ska vara belägen inom föreningens verksamhetsområde. Framställningen om att byggnaden ska förklaras skyddad lämnas till den regionala miljöcentral på vars område byggnaden är belägen. Framställningen ska göras skriftligen och motiveras noggrant. Framställningen ska också innefatta uppgifter om byggnadens läge och vem som äger den. Den regionala miljöcentralen kan också ta upp ärendet på eget initiativ.
En framställning om skydd av statsägda byggnader lämnas till miljöministeriet. Rätten till framställning avviker från det föregående endast därigenom att en registrerad förening har rätt att göra en framställning endast om byggnader som är belägna i föreningens egen hemkommun. Statsägda byggnader är bl.a. byggnader som innehas av statens affärsverk, t.ex. Senatsfastigheter, men inte byggnader som hör till statliga aktiebolag, t.ex. Kapiteeli Oy.
Artikeln har publicerats i ICOMOS Finlands medlemstidning 2007.