Första sidan » Reparation » Konstruktioner och byggnadselement » Yttre panel
Yttre panel
Yttre panel (fasadpanel) både skyddar ett trähus mot väder och vind och skänker den en önskad karaktär. Ytterbeklädnaden med lister och dekorationer har följt de förhärskande stilidealen vid tiden då huset byggdes.
Timmerhusen i Finland saknade länge brädfodring på väggarna eftersom det var arbetsdrygt att såga bräder för hand. Fr.o.m. 1600-talet började man beklä till en början främst värdefulla byggnader: kyrkor, rådhus och herrgårdar. Med tiden blev brädfodring vanligare också i stads- och allmogehus. Den äldsta typen är stående brädfodring som i slutet av 1700-talet utvecklades till locklistpanel. Under empiren användes nästan uteslutande liggande fasspontpanel. Maskinellt hyvlad panel lagd i fält med varierande riktning hörde till den sirliga snickarstilen i slutet av 1800-talet.
Eftersom brädfodringen avsåg att göra huset vindtätt, spikades bräderna fast direkt i stommen utan att man lämnade en luftspringa. Huset tätades ytterligare genom att man lade näver eller tjärpapper mellan stommen och bräderna. En luftspalt under den yttre beklädnaden blev vanligare först i början av 1900-talet. Det är inte nödvändigt att göra en sådan springa i efterskott ifall huset inte har målats med latexfärg.
Skador i brädfodringen uppkommer normalt i nedre kanten och vid vågräta lister. Det är sällan motiverat att förnya hela fodringen. Vanligen räcker det med att laga den med likadant virke. Ibland blir man tvungen att låta tillverka bräder enkom för ändamålet. Modernt finsågat virke lämpar sig inte som ersättning för gamla hyvlade bräder.
Artiklar
Måste väggbeklädnaden bytas ut för luftspaltens skull?
Länkar
Museiverkets renoveringsråd. (på finska).
http://www.nba.fi/fi/korjauskortit
[Museiverket]
Reparering av ytterbeklädnaden. (på finska).
http://www.talotori.net/okorjauslautaverhous.php
[talotori.net]
Ytterbeklädnad.
http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/bygg3.cfm?in_idnr=105
[Stockholms läns museum]
