Byggnadsarv.fi logorakennusperinto.fi

Vinds- och mellanbjälklag

Den vanligaste typen av mellanbjälklag i såväl trä- som stenhus har varit s.k. trossbotten eller blindbotten. I de bärande bjälkarna spikades lister på vilka blindbottenbrädorna lades. Som fyllning användes bl.a. jord, sand, torv, träspån eller mossa. Om man ville ha tjockare isolering, fästes extra lister eller korslagda bjälkar i golvbjälkarna.

Även i flervåningshus i sten byggdes mellanbjälklagen av trä fram till början av 1900-talet. Vinds- och mellanbjälklag av betong blev vanligare under 1900-talet två första årtionden. Bjälklagsplattan består av bärande betongbalkar med en gjuten platta undertill och en golvkonstruktion av trä som läggs ovanpå dem. Bjälklagsplattor av armerad betong infördes på 1950-talet.

Skador på ett mellanbjälklag av trä orsakas vanligen av läckande tak eller vattenledning. Då blir fyllningen våt och bjälkarna kan drabbas av röta. De stödande konstruktionerna i golvet stadgas eller förnyas enligt anvisningar av en byggnadskonstruktör. Den gamla fyllningen behöver inte tas bort om den inte blivit våt.

En väl luftad, ouppvärmd vind är en trygg lösning med tanke på vindsbjälklaget, förutsatt naturligtvis att taket inte läcker. Då är det också lätt att lägga till mera isolering, träspån eller cellulosaull, i vindsbjälklaget. En eventuell ombyggnad av en ouppvärmd vind till uppvärmda rum bör övervägas noga. Konstruktionerna måste göras så att hela mellanrummet mellan vindsbjälklaget och yttertaket luftas.

Artiklar

Hur kan en kallvind tas i bostadsbruk?

 



rapola_134_s.jpg
Att förvandla en kall vind till bostadsyta innebär krävande ombyggnadsarbete. MV/RHO.

Välipohja rakenne Selja Flink_S.jpg
Ett mellanbjälklag i trä. Ur boken Rothstein: Handledning i Almänna Byggnadsläran 1875.