rakennusperinto.fi

Tegelstomme

Murad massivtegel var den vanligaste fasadkonstruktionen i flervåningshus i Finland fram till andra världskriget. En massiv tegelmur är både bärande och värmeisolerande. Förutom tegel av bränd lera har man under 1900-talet även använt cement- och kalkstenstegel.

Tjockleken hos tegelväggen har varierat under tidernas lopp. Fr.o.m. slutet av 1800-talet och fram till 1940-talet var idealet en vägg som hade bredden av två tegelstenar. En byggnadsstomme av betongpelare och tegelmur samt blandade konstruktioner där man till den bärande tegelväggen lägger ett separat isolerande skikt, t.ex. lättbetong, blev vanligare med början på 1920-talet. Ofta blir väggen i flervåningshus tunnare ju högre upp man kommer. Som murbruk användes rent kalkbruk fram till början av 1900-talet då det blev vanligare att blanda cement i bruket. Tegelstommen har ofta täckts med en putsad (rappad) fasad eller fasad i natursten.

En tegelstomme är normalt underhållsfri. Man kan följa med hur en spricka eller skada i en tegelvägg avancerar genom att lägga en s.k. gipsbro över den. Om sprickan fortsätter att växa, bör orsaken klarläggas. För att bedöma en skada på en bärande konstruktion behövs en fackman. När orsaken till skadan har åtgärdats, kan sprickan täckas över med puts. Enskilda skadade, t.ex. frostsprängda tegelstenar kan också bytas ut.

Länkar

Museiverkets webbsidor om tegel. (på finska).
http://www.nba.fi/tiili/index.htm
[Museiverket]

Traditionsföreningen för tegelfabriken i Jokela. (på finska).
http://www.tiilitehdasperinne.com/
[Jokelan Tiilitehdasperinne ry.]