Första sidan » Reparation » Byggmaterial » Byggnadspapper
Byggnadspapper
Till att börja med tillverkades papper och kartong av lump, dvs. begagnade kläder. Dessa maldes i vatten till en massa, vilken för hand formades till ark på en vira. I början av 1800-talet uppfanns metoden att frilägga fibrerna i trä. Mekanisk defibrering innebär att ved slipas till massa. I Finland inleddes tillverkningen av slipmassa 1865. I kemiska processer kokas vedflis i olika lut- eller svavelhaltiga bad. Den kemiska massaindustrin i Finland uppstod på 1870-talet.
I byggnader har man vanligen använt av de billigaste papperssorterna, t.o.m. returpapper. Många intressanta gamla dokument har bevarats klistrade på en timmervägg. Papper för utomhusbruk har impregnerats med trä- eller stenkolstjära samt bitumen.
De äldsta sätten att göra ytor inomhus jämnare och tätare har varit att klistra eller spänna papper över dem. Pappret klistrades antingen direkt på ytan eller t.ex. på ett skikt lerbruk. Spänning går ut på att ett papper som fästs vid kanterna sträcks ut när det torkar. Spännpapp blev synnerligen populärt i slutet av 1800-talet, då pappersfabrikerna började tillverka spännpapp, som salufördes på rulle samt tunnare spännpapper för tak. Succéprodukter under 1930–50-talen var papptapet som såldes på rumshöga rullar; det bäst kända torde vara Enso-papp.
Papper användes också för att täta mellanbjälklag och brädkonstruktioner. Ytterväggen i ett typiskt frontmannahus bestod av följande lager: ytterfodring, tjärpapp, diagonal brädning, papp, stomme med spånisolering, diagonal brädning, spännpapp eller porös fiberskiva.
Man ska inte i onödan riva loss gamla pappersskikt. I synnerhet papp- och tapetlagren inomhus kan berätta en hel del om husets historia. Även i andra strukturer medför papperslagren som andas ingen risk för strukturerna. Papper kan fortfarande användas både i och på konstruktioner, eftersom det är ett förmånligt sätt att täta huset.
Länkar
Underhåll och reparation av ytor inomhus. Information om bl.a. spännpapp. (på finska)
http://www.talotori.net/okorjaussisapinnat.php
[Talotori.net]
